Den flexibla arbetsmarknaden: del 2

Är du flexibel, lille vän?

Är du flexibel, lille vän? (Bild: Frank C. Müller)

Ordet ”flexibilitet” är ett fantastiskt överutnyttjat ord som används i mängd olika sammanhang. Vi ser det i platsannonser, vi hör det på anställningsintervjuer och i utvecklingssamtal och, inte minst, vi hör det i politiken.

Flexibilitet. Hör på det. Smaka på det. Ett underbart ord som bara svischar förbi sådär snabbt och härligt i munnen. Flexibilitet. Det låter så fint! Det låter så fint att det inte kan vara kontroversiellt, eller? Just det. Det låter alldeles för fint.

Problemet med ordet är att det oftast avser en enkelriktad flexibilitet, och det är i detta det luriga ligger. Vad menar jag med det? Jo, det är i stort sett alltid du som förväntas vara flexibel, och sällan din motpart; du ska vara flexibel inför arbetsuppgifter, du ska vara flexibel inför arbetstider och du ska vara flexibel på arbetsmarknaden. Det är ett enkelriktat önskemål, förväntat av dig gentemot en part. Hur ofta hör vi erbjudanden om dubbelriktad flexibilitet? Som t.ex. ”Vi på arbetsförmedlingen X är flexibla inför våra jobbsökandes behov och önskemål om assistans och åtgärder”? (n.b. ingen direkt kritik mot arbetsförmedlingar; de har sina direktiv och budgetar att följa) Eller ”Vi på företaget X är flexibla inför våra anställdas idéer och önskemål”? Hur många gånger har du sett det i en platsannons? (Karriärguiden, Allt för jobbet, IDG)

Ordet ”flexibel” har också ofta använts i politiska sammanhang när det gäller diskussioner om arbetsmarknaden. Det danska uttrycket ”flexicurity”, en kombination av ”flexibility” och ”security” (flexibilitet och trygghet), har det ibland talats om i den svenska politiken. Vad som är viktigt att poängtera i dessa sammanhang är att begreppet ”flexicurity” förutsätter både flexibilitet och trygghet;

Hur danskarna lyckats skapa låg arbetslöshet och en rörlig arbetsmarknad försökte Lena Wirkkala, utredare på TCO, Jan Edling, på Vinnova (tidigare LO-utredare) samt Karin Ekenger, arbetsmarknadsexpert på Svenskt Näringsliv, förklara. Systemet står i korthet på tre ben:

1. Enkelt att anställa och säga upp.
2. Relativt sett höga ersättningsnivåer i arbetslöshetssystemet, men samtidigt höga krav på att jobb som erbjuds ska tas, oavsett geografi eller bransch.
3. En aktiv arbetsmarknadspolitik som fokuserar mycket på vidare- och yrkesutbildning.”

(Nicklas Mattsson, Svenskt Näringsliv, 2007)

Låt oss nu göra en snabb analys av vad vi har idag:

1. Enkelt att anställa och säga upp.

Vi har en flora av möjligheter för arbetsgivarna; provanställningar, nystartsjobb, anställningsstöd etc. och i anställningsskydd ligger Sverige under OECD-snittet och nära Danmark (OECD, SvD, E24).

2a. Relativt sett höga ersättningsnivåer i arbetslöshetssystemet.

Sverige har en av västvärldens sämsta a-kassor (DN, TCO, Kollega).

2b. Höga krav på att jobb som erbjuds ska tas, oavsett geografi eller bransch.

Tar du inte anvisat/anvisade jobb minskar/försvinner ersättningen. Att vara ”till arbetsmarknadens förfogande” innebär hela landet.

3. En aktiv arbetsmarknadspolitik som fokuserar mycket på vidare- och yrkesutbildning.

Praktikplatser dominerar stort över utbildning. (Arbetsmarknadspolitiska åtgärder, Dagens Arbete)

Man skulle alltså kunna säga att Sverige under Alliansen har importerat dansk flexicurity, men skurit bort tryggheten (security) från begreppet. Försämringarna av a-kassan, försämringarna av sjukförsäkringen samt de stora bristerna i det arbetsmarknadspolitiska programmet har lett till att flexibiliteten inriktats till näringslivets fördel, som nu kan välja och vraka bland människor. Och förlorarna är så klart – vi människor. Men i längden blir också näringslivet förlorare när bristen på utbildad arbetskraft gör sig gällande – det blir onekligen en ond cirkel av det hela.

Vi ser alltså att det är en enkelriktning som skett på arbetsmarknaden och i arbetslivet, där det är en part som förutsätts vara flexibel – du. Men ordet ”flexibel” har ofta en betydligt allvarligare innebörd i dessa sammanhang. Ofta menar man ju egentligen utbytbar; du ska vara utbytbar på arbetsmarknaden. Men, frågar du, det är jag ju redan… Fel av mig, jag ber om ursäkt! ”Flexibel” betyder mer utbytbar än du redan är. Du ska vara lätt att forma, lätt att omplacera och lätt att bli av med. Flexibilitet är ett ord med en positiv värdeladdning, men flexibiliteten har  också sina baksidor; de stavas stress, rotlöshet och i värsta fall psykisk ohälsa – tre vanligt förekommande fenomen i dagens svenska samhälle.

Så fundera en gång till nästa gång du hör ordet ”flexibel” – chansen är nämligen stor att det är din och endast din flexibilitet som avses och inget annat.

Kommentera & diskutera gärna.

Del 3: Nästa del kommer att handla om bemanningsföretagen. Och jodå, visst finns det bemanningsföretag som heter ”Flexibel”: 1, 2 :)

Relaterade inlägg:


Länkar:

Lite flexibilitet på arbetsmarknaden:

Flexicurity / Lite historia:

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder / Jobb- och utvecklingsgarantin / FAS 3:

Arbetslösheten & Lägstalönerna:

Arbetslösheten i Sverige: 7,8% (SCB dec 2010, säsongsrensat)

Arbetslösheten / A-kassan:

Sociala frågor:

Regering: M FP C KD Opposition: S MP V Övriga: SD PP FI Förbund: m fp c kd s mp v sd pp
Portaler: politometern netroots m fp c kd s mp gb v

Om De Tystas Röst
De Tystas Röst - Politisk Reflektion & Opinion.

3 Responses to Den flexibla arbetsmarknaden: del 2

  1. Pingback: Sjukreglernas fruktansvärda konsekvenser – cancerläkare slår larm « Ett hjärta RÖTT

  2. Pingback: ”Pysselsättningsproletärer” och ”träskjobb”- en nymoderat realitet | LO Bloggen

  3. Pingback: En kontraproduktiv utsortering « Ett hjärta RÖTT

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: